Stronger
Börjar känna mig bättre nu, betydligt mer levande. Eller bara lite mindre död, det beror förstås på hur man ser det. Envis som man är tänker jag faktiskt ställa klockan imorn och hoppas på att jag kan komma iväg till jobbet. Innerst inne vet jag att så nog inte blir fallet, men det är värt ett försök! Som sagt så ogillar jag verkligen att vara hemma sjuk. Inte bara för att jag är rastlös som person utan för att jag får lite dåligt samvete över att lämpa över jobbet på andra. I skolan var jag en sån där jobbig människa med sinnessjukt hög närvaro. Inte på något sätt en pluggis men att skolka var ingenting som moraltanten inom mig var särskilt bra på.
Så vad står på denna sjuklings schema idag? Jo, inga större förändringar är jag rädd för. Ska fortsätta vila, kolla fotboll och på sin höjd kanske måla naglarna. Att planera in en dusch känns som ett nödvändigt ont om jag ska kunna lämna detta hus under morgondagen. Jag antar(hoppas) att det inte bara är jag som sunkar ner mig när jag ligger hemma och är sjukling? Borde kanske slänga in en "dagens outfit" för att ni ska förstå allvaret i mitt sunkande... Till en början vandrade jag runt i min sverigetröja som efter hand nu har fått lämna plats för "jag gör mål". Juni månad fortsätter i fotbollens tecken.
